Augustin Ehrensvärd föddes 25.09.1710 på Fullerö herrgård i Västmanland, där han vistades under sina tio första levnadsår. Hans föräldrar var Anna Margareta Mannerheim och Jacob Johan Scheffer, som blev adlad Ehrensvärd år 1717. Augustin Ehrensvärd gifte sig med Catarina Elisabeth Adlerheim år 1739 och tillsammans fick de sonen Carl Augustin år 1745.
Sommaren 1750 godkände kung Fredrik Ehrensvärds förslag till fästningens namn och fästningen på Vargskären fick namnet Sveaborg. Sveaborg utvecklades sedanmera till Viapori i de finska rotesoldaternas mun.
Sveaborgs placering valdes med tanke på dess uppgift som flottbas. År 1750 inleddes byggandet av torrdockan och 1764 var den första fregatten, Hämeemaa Oden, färdig att sjösättas. Armens flotta var helt skild från den övriga amiraliteten och leddes av fästningens kommendant, Augustin Ehrensvärd.
Ehrensvärd var en talangfull konstnär, som bland de första konstnärer i Sverige utnyttjade ljusets olika aspekter i sin konst. En del av Ehrensvärds ritningar och konstverk finns bevarade. Han upprätthöll förutom vanlig skolningsverksamhet också en teckningsskola för officerarnas söner, en av dessa elever var Elias Martin (1739-1818). Ehrensvärd sände senare Martin till Europa för att studera konst och idag anses Martins verk vara bland de främsta inom landskapsmåleriet under den gustavianska tiden. Ehrensvärds egen son Carl August fick också uppmärksamhet som konstnär vid sidan av sin karriär inom militären.
Efter det pommerska kriget fortsatte arbetet med fästningen och torrdockan i en intensiv takt. År 1764 upphöjdes Ehrensvärd i det friherreliga ståndet. Han spenderade också tid i Stockholm där han kämpade för fästningsarbetet bland annat med de legendariska orden: “ Vad botar mig titlar och granna band. Vill konungen visa mig sin nåd, må han skaffa pengar till flottans och fästningens byggande. Allt annat är överflödigt”.
I Sverige stred hattarna och mössornas partier om makten och det ledde till att Ehrensvärd avskedades från sin i december 1765, men han fick återvända till tjänsten 1769 då hattarna återfick makten i Stockholm. Året därefter blev han en riddare av den respekterade Serafimerorden och överbefälhavare för alla trupper stationerade i Finland.
Ehrensvärd välsingnades i Virmo kyrka där han begravdes, nästa sommar fördes stoftet till Helsingfors via Åbo. I Helsingfors lades kopparkistan i en murad grav på Ulrika Eleonora kyrkans kyrkogård. Först 1783 fick Ehrensvärd i Gustav III:s närvaro sin sista vila i mitten av den Stora borggården på Sveaborg. Gravmonumentet planerades av Gustav III tillsammans med Carl August Ehrensvärd och Jean Eric Rehn. Skulptören Johan Tobias Sergel fick tillsammans med Nils Stenstam uppdraget att uppföra monumentet. Gravmonumentet stod färdigt först 1807- ett halvt år före Sveaborg kapitulerade.
Samfundet Ehrensvärd rf:s logotyp har blivit utformat enligt ornamneten på Augustin Ehrensvärds gravmonumnet.
Källa: Gardberg C.J. 1998 Sveaborg.Keuruu, Otavas Tryckeri.