Augustin Ehrensvärd (1710-1772)

Augustin Ehrensvärd föddes 25.09.1710 på Fullerö herrgård i Västmanland, där han vistades under sina tio första levnadsår. Hans föräldrar var Anna Margareta Mannerheim och Jacob Johan Scheffer, som blev adlad Ehrensvärd år 1717. Augustin Ehrensvärd gifte sig med Catarina Elisabeth Adlerheim år 1739 och tillsammans fick de sonen Carl Augustin år 1745.

Augustin Ehrensvärd

Den unge Augustin

Augustin Ehrensvärd anslöt sig till artilleriet som 16-åring och studerade vid Uppsala universitet. Under sina studier reste han till Europa och bekantade sig under två år med olika länders artillerier och fästningar, samt studerade målkonst, gravering och teckning i Paris. Augustin Ehrensvärd hörde till hattpartiet och var en medlem av Kungliga vetenskapsakademin. Han deltog i hattarnas krig (1741-1743) mot Ryssland. Hans uppgift under kriget var att få till stånd ett krigsdugligt artilleri och leda utvidgningen av försvaret i Frederikshamn.

Ehrensvärds plan

Sverige hade förlorat stora landsområden och alla de östliga fästningarna till Ryssland efter det stora nordiska kriget 1700-1721. Grundadet av St Petersburg 1703 och den allt mäktigare ryska flottan tvingade Sverige att agera. År 1747 godkände kung Fredrik Ehrensvärds försvarsplaner, där befästningen av Helsingfors och Dergerby (Lovisa) ingick. Med denna plan i åtanke hade Ehrensvärd tillsammans med två andra officerer seglat den dubbla eschaloupen Diana längs Finlands sydkuster för att undersöka passande platser för fästningar år 1747. Under sin upptäktsresa höll han en dagbok i vilken han också gjorde talrika illustrationer.
Suomenlinnan museo
Suomenlinnan rakentaminen

Byggnadsarbetet av Sveaborg börjas

Fästningsarbetet inleddes 1748 i Helsingfors och på “Vargskärsholmarna”. Det fanns ingen helhetsplan för fästningen, utan ritningarna gjordes på ort och ställe med beaktande av väderförhållandena och den krävande terrängen. Anslagen för bygget var begränsade och därför beslöt man att lämna byggandet av fästningsverken på Helsingfors sida och fokusera på fästningsverken på Vargskären. I Ulrikasborg i Helsingfors kan man ännu ana resterna av av det som skulle bli fästningen på Helsingfors sida.

Sommaren 1750 godkände kung Fredrik Ehrensvärds förslag till fästningens namn och fästningen på Vargskären fick namnet Sveaborg. Sveaborg utvecklades sedanmera till Viapori i de finska rotesoldaternas mun.

Sveaborgs placering valdes med tanke på dess uppgift som flottbas. År 1750 inleddes byggandet av torrdockan och 1764 var den första fregatten, Hämeemaa Oden, färdig att sjösättas. Armens flotta var helt skild från den övriga amiraliteten och leddes av fästningens kommendant, Augustin Ehrensvärd.

En utmärk planerare och begåvad konstnär

Ehrensvärd planerade skickligt en sjöfästning, med tillhörande flottbas, vars byggnadsteknik baserade sig på fransk bastionsfästningsteknik. Han planerade inte bara försvarstekniska verk utan la också tyngd på stadsplanering. Fästningen fick öppna platser och monumental arkitektur, genom vilka Ehrensvärd försökte förverkliga sin bild av Sveaborg som en representativ fästningsstad. Han planerade bland annat den stora borggården och Kungsporten kung Adolf Fredrik till ära. Ehrensvärd samarbetade i arkitektoniska frågor med överintendenten och arkitekten Carl Hårleman. Ehrensvärd bistods förutom av officerena också av samtidens bästa konstruktörer. Daniel Thunberg (1712-1788) planerade torrdockan och den Thunbergska kvarnen och skeppsbyggaren Fredrik Henrik af Chapman (1721-1808) planerade en helt ny flotta åt Sveaborg, Arméns flotta.

Ehrensvärd var en talangfull konstnär, som bland de första konstnärer i Sverige utnyttjade ljusets olika aspekter i sin konst. En del av Ehrensvärds ritningar och konstverk finns bevarade. Han upprätthöll förutom vanlig skolningsverksamhet också en teckningsskola för officerarnas söner, en av dessa elever var Elias Martin (1739-1818). Ehrensvärd sände senare Martin till Europa för att studera konst och idag anses Martins verk vara bland de främsta inom landskapsmåleriet under den gustavianska tiden. Ehrensvärds egen son Carl August fick också uppmärksamhet som konstnär vid sidan av sin karriär inom militären.

Suomenlinnan arkkitehtuuri
Suomenlinnan ruotsalainen kausi

Det Pommerska kriget

Ehrensvärd deltog i det Pommerska kriget åren 1757-1762, och under den tiden stod fästningsarbetet mer eller mindre stilla. År 1761 befordrades Ehrensvärd till överbefälhavare för de svenska trupperna och förflyttades till Livdragonregementet i Finland, i samband med det fick han till sitt förfogande tjänstebostaden Saaris i Mietois.

Efter det pommerska kriget fortsatte arbetet med fästningen och torrdockan i en intensiv takt. År 1764 upphöjdes Ehrensvärd i det friherreliga ståndet. Han spenderade också tid i Stockholm där han kämpade för fästningsarbetet bland annat med de legendariska orden: “ Vad botar mig titlar och granna band. Vill konungen visa mig sin nåd, må han skaffa pengar till flottans och fästningens byggande. Allt annat är överflödigt”.

I Sverige stred hattarna och mössornas partier om makten och det ledde till att Ehrensvärd avskedades från sin i december 1765, men han fick återvända till tjänsten 1769 då hattarna återfick makten i Stockholm. Året därefter blev han en riddare av den respekterade Serafimerorden och överbefälhavare för alla trupper stationerade i Finland.

De sista åren

Ehrensvärd hade skadats under det Pommerska kriget och skadan kom att pina honom i återstoden av hans liv. Hans hälsa hade försvagats märkbart och 1771 drog han sig tillbaka från fästningsarbetet till sitt boställe i Saaris. Den fjärde oktober 1772 avled Augstin Ehrensvärd av en lungsjukdom. Tre veckor tidigare hade han befodrats av kung Gustav III till fältmarskalk och greve.

Ehrensvärd välsingnades i Virmo kyrka där han begravdes, nästa sommar fördes stoftet till Helsingfors via Åbo. I Helsingfors lades kopparkistan i en murad grav på Ulrika Eleonora kyrkans kyrkogård. Först 1783 fick Ehrensvärd i Gustav III:s närvaro sin sista vila i mitten av den Stora borggården på Sveaborg. Gravmonumentet planerades av Gustav III tillsammans med Carl August Ehrensvärd och Jean Eric Rehn. Skulptören Johan Tobias Sergel fick tillsammans med Nils Stenstam uppdraget att uppföra monumentet. Gravmonumentet stod färdigt först 1807- ett halvt år före Sveaborg kapitulerade.

Samfundet Ehrensvärd rf:s logotyp har blivit utformat enligt ornamneten på Augustin Ehrensvärds gravmonumnet.

Källa: Gardberg C.J. 1998 Sveaborg.Keuruu, Otavas Tryckeri.

Prenumenera på vårt nyhetsbrev!

Läs om erbjudanden, programutbud och nyheter om Sveaborg. Nyhetsbrevet är på finska.